Jag känner mer och mer för varje dag som går att jag går längre och längre in i en av mina dåliga perioder.

Det är jobbigt för jag tycker att jag klarat mej bra länge nu.

Ångest, ensamhetskänslor och depprission till att vara jätte glad, tycka att man är snyggast i världen och tro att alla älskar en.

Det är jobbigt och jag kan inte styra det.

Jag försöker hålla mej lugn och inte visa så mycket utåt, blir det för påfrestande åker jag hem och är ensam i ett par timmar och väntar tills jag orkar åka ner på stan bland folk istället.

Nu är det ju rätt milt än så länge, men ju mer tiden går kommer det oftare och då kommer jag knappt orka träffa människor allt =/

Jag vill bara få må bra och vara normal. Jag hatar dethär.