Yeah filmen jag talade om att jag skulle vara med i började spelas in idag.

I filmen är jag seriemördare typ.

Det gick åkej, känner mej dock inte så bekväm när jag skall leka synthare, han ville att jag skulle vara nån typ av sådan. Hm.

Aja, utmaningar är iaf bra!

Mår lite bättre än jag gjort senaste tiden nu, chocken har lagt sej och börjar smältas in, vilket är sjukt att det gör.

Sjunker in alltså.

Hur kan man acceptera tanken på att någon ska dö?

Fast det behöver ju inte vara så, att någon ska dö.

Om några veckor vet vi säkert.

Fyfan.

Jag måste tillåta mej själv att få glömma ibland, det betyder ju inte att jag inte bryr mej. Men jag orkar inte gå ner mej totalt på grund av det här, vilket jag nästan gjorde.

Någon måste ju vara stark, och jag får helt enkelt ta på mej den rollen, även fast jag inte vill.

Fan.

Nu skall jag hem till Carro och supa. Mycket. Fan vad packad jag ska bli. Jajamän. Asfull.

Jag vill.

Peace out homeadwgs!