Love my life, and it's the love my life dance!

Ni ska se min lovemylifedance, sjunger mycket fint gör jag oxå.

Det är cool.

Idag är jag på topp! Tycker synd om stackars tjockisdvärg som ska stå ut med mej i skolan hela dagen x)

Jag var på topp igår med haha stackarn, fast då hon sa faktiskt att hon älskar när jag är på bra humör, typ att man bara måste älska mej då och ingen kan vara nere i närheten av mej då, blev fett glaad! :D

Tycker om när folk säger snälla saker <3

Träffade farmor efter skola, åkte till Röda korset, hon köpte mej nya kuddfordal till sängen, tyg så hon kan sy kuddfodral till soffkuddarna och en duk, tre t-shirts och ett sängöverkast som hon ska sy till lite :D

Allt i grönt! Tack farmooor!!

Oh, och en handduk som jag kan ha när jag tränar oxå, har bara badlakan och känns jobbigt att ta med ett sånt till gymmet lixom.

Yhaa, sen träffade jag Mauri på stan. "I got rudel, you take rubels?"

Aahaha! Gled runt ett tag och åkte sen hem till mej och kollade på film och åt popcorn, och syndade med cola.

Haha best ever, jag klagade nångång på att han har förkortningar i sms, typ "d" istället för "det" och "o" istället för "och" ochsåvidare, och sen jag sagt det så har han slutat med det haha raaring då! :)

Ikväll är det fest hos Anna sötnos, älskar fest hos Anna sötnos, det är alltid bara snälla människor där <3

Anna sötnos är en mycket snäll människa, en såndär som verkligen är snäll ända in i själen som aldrigaldrig skulle kunna göra något dumt mot någon eller  någon! Fler människor borde vara som Anna sötnos.

Justja, stötte på Gräll på stora torget imorse, så frågade jag om vad som händer ikväll, han bah "Dricka ölet, som Znövit skulle säga!" YEAH! :D

Blev fett glad då med, att han tänkt på att jag brukar säga ölet :P

PEEEPP!

Jag är så jävla glad idag.

Sådär så man går runt och små-ler och skrattar för sej själv hela tiden ahhaa tööntZnövit.

Nä, kuta till lektion, vi har min Per nu <3

Han ska nog få ett äpple av mej.

Peace out homedaawgs!

Nu sitter jag i skolan.

Och ska skriva ett arbete om kroppen och typ ben och muskel och sånt skit.

Jag hatar rörelse, det är tråkigaste och värdelösaste kursen ever?

Och Johanna är inte ens här, hur ska jag kunna plugga utan min tjockiiis?

Hrrm, jag blir alltid på dåligt humör av plugga.

Tror jag struntar i det här nu iallafall, det ska inte vara inlämnat förns på onsdag så jag kanske kan görat med Johanna när honblivit frisk, så slipper hon göra det själv.

Aja, sjukt pigg just nu haha!

Word, I'm out.

Yeah, klockan är kvartisex på morgonen och jag skall snaart gå till bussen och åka och träna.

Stort plus med torsdag mornarna är att jag blir klar lite tidigare och hinner möta och Jasse på stora torget en stund innan bussen går <3

Och varje gång vi ses där på torsdagar sitter jag och försöker trycka i mej en banan men försöker givmilt dela med mej av den efter halva för det är så jävla äckligt.

Aja, bättre humör igen. Just nu känns det aspepp.

Men fan vad jobbigt det är just nu, med alla upp och ner gångar.

Det går väl över, jag kämpar på ändå!

Just nu mår jag bra iallafall.

Yeah, idag blir det först träna, sen skola, sen möta upp farmor på stan för hon ska sy nya soffkuddar till mej så vi ska kolla på tyyg! :D Och sen fika med Mauri :)

Sen hem och städa >.<

Tror jag fått typ tvångstankar eller nått angående att städa, det måste vara rent jämt och hela tiden, kommer jag hem til stökig lägenhet får jag ångest >.<

Aja, gå till bussen nu, kisses!

Inte min dag idag. Inte just nu. Inte alls.

Kanske imorgon.

Men inte idag.

 Det går för fort, jag förstår inte, hänger inte med.

Ju mer jag försöker tänka logiskt ju mer grötigt blir det i huvudet och jag får panik.

Jag behöver en förklaring, ett svar, någon form av bekräftelse.

Något logiskt, något som kan få mej att förstå.

Ingen av de jag faktiskt klarar av att umgås med i klassen var i skolan idag, fysisk och psykiskt ensamhet samtidigt funkar inte, det blir för mycket.

Håltimme nu, klarade inte av att vara kvar.

Höll på bryta ihop på bussen. Du kan ju förfan inte grina.

Nej, förfan.

Känns som att jag kommer explodera snart.

Jag förstår inte.

Går hos psykologen en gång i veckan, det är för lite.

Snälla jag orkar inte, inte nu inte nu inte nu inte igen, det kommer för plötsligt, jag klarar inte av!

Fanfanfanfanfan!

 Träna med Rosie efter ARTen.

Jag hatar ART.

Jag älskar att träna.

Jag slipper vara ensam.

Kanske slipper jag tänka för en stund.

Jag förstår inte.

Uppesittarnatt igen, eller jag låg faktiskt och försökte sova i hela tre timamr. Sen började klockan närma sej halvsju och då sket jag i och gick upp.

Jossan snackade om Shan da mans Blattefierad igår, så jag kollade upp ett på youtube, kollat igenom halva och vrider mej av skratt, så jäävla sköön!

Tack för tipset sötnos hahaha!

Alla har säkert sett ded eller åtminstonde hört talas om showen men jag är fett efter i såntdär, kollar lixom aldrig på TV, den sätts på när Scrubs börjar och stängs av när Scrubs slutar.

Tänker gå till skolan i peruken idag hahahaa!

men idag är första vardagen på föera veckor som jag orkat sminka mej och brytt mej om vad jag satt på mej så jag känner mej faktiskt lite fin idag, men sen håret lixom. Nej. Bara nej.

Så det blir peruken, den må vara ful och plastig men inget är värre än mitt hår alltså.

Aja, nu ska jag packa ihop träningskläder och röra mej mot bussen!

Jag är inte ens trött just nu, gick som sagt upp tioitre i eftermiddags.

Så jag fördriver tiden med att läsa gamla dagböcker vilket är sjukt intressant faktiskt, kul och jobbigt på samma gång.

Hittat två gamla texter som jag totalt glömt bort att jag skrivit som jag tänkte dela med mej av.

Den första är från 24/1 -07

Det där med att bränna broar

Är vi experter på

Och visst är det så att förra årets önskningar

Är det här årets ursäkter

Vi är ett år äldre nu

Men vi trampar fortfarande luft på precis samma ställe

Och jag dör lite varje gång

Du

Kollar

På

Mej

När du tror att jag inte ser

Det var aldrig några vackra ord

Eller viskande morgonpoesi i trötta öron

Det var fram och tillbaka

Hit och dit

Och försök inte verka ovetande

Alla visste hela tiden

Att det var dej mitt hjärta slog för

Och vi är ett år äldre nu

Vi blir inte yngre än så här

Och jag letar efter spår

För att bevisa att du verkligen varit här

Att du lämnat fotsteg i sand

Men även dom broarna brännde vi

Och sluta vara med henne

När vi vet att du borde vara med mej

Yeah. Vem texten var tillägnad tänker jag inte berätta. Men tyckte den var fin.

Den andra är skriven nån gång i December 05, det var ett tag sen vill säga, när jag var yngre och bittrare.

Alla lever vi med våra samveten

Vad är rätt, vad är fel?

Men egentligen finns varken rätt eller fel

Bara ondska

Alla människor är ruttna

Och jag är inte en bättre människa än någon annan

Jag vågar nog till och med påstå att jag är av den sämre sorten

Men vad gör det om hundra år?

Alla dör vi och glömms bort

Kanske gör vi något stort och radikalt för männskligheten och får bli ett namn i en bok

Men det spelar ingen roll, för det namnet kommer knappast bli ditt eller mitt

Jag önskar att jag kunde säga att jag lever i nuet

Men det gör jag inte, det gör nog ingen av oss

Alla saknar och längtar tillbaks till saker vi redan varit med om

Men det är bara minnen och kommer aldrig att upprepas

Allting är som vanligt men ingenting är som förut

Yha, det var den andra!

Kanske händer att jag delar med mej av fler av mina texter i kommande dagar, mycket för min egen skull oxå, tycker att det är kul att gå igenom dom ibland och det får mej att tänka efter rätt mycket.

Hoppas att ni alla får en god natts sömn!

Skulle ha varit på kvartsamtal i skolan klockan kvartitre idag, min lärare ringde tioitre och frågade var jag var x)

Jag låg och sov, heh.

Vi ska tala imorn istället.

Sen träffade jag min psykolog, vilket var skönt!

Känns så himla bra just nu och det känns som att jag lixom börjar arbeta med mej själv på ritkigt nu, beatrbeta jobbiga saker och sådär.

Som jag sagt tidigare, det går sakta men säkert.

Sen träffade jag Micke på stan, vi drog till GF, där befann sej Jossan och Andis, senare dök även Jack och Mauri upp.

Trevligt, vi spelade kort och shits, jag är BÄST på finnsisjön!

Visste ni förresten att det faktiskt BETYDER finns-i-sjön?

HAHAHA jag är retarded och har aldrig tänkt på det förut xD

Good for me typ, heeh.

Talade med Timmy för en liten stund sen oxå, och typ "breakade", tycker att det känns bättre att göra det innan man går och blir kär eller nått, för det skulle ändå itne kunna bli något mellan oss med tanke på avståndet och sådär.

Vi ska inte vara osams iallafall för jag tycker ju ändå om pojken :)

-Tror du att jag är bipolär?

-Ja, det tror jag.

-Varför?

-Det vet du själv, du är smart.

-Men jag vill inte ha diagnos. Jag vill inte vara sjuk.

-Du behöver ingen diagnos, om du bara accepterar det för dej själv så kommer allt bli lättare och du kommer kunna förstå saker som händer med dej själv bätte, som jag sa, du är smart. Det handlar inte om att vara "sjuk", du kommer inte bli en annan människa bara för att du accepterar att du faktiskt är manodepressiv, tvärtom, du kommer ha lättare för att vara dej själv.

Nu har humöret blivit lite bättre och ångesten släppt.

Ensamheten är dock kvar.

Det är intressant detdär, med mina ensamhetskänslor.

Ibland vet jag och förstår fullt ut att jag har folk som älskar mej och bryr sej om mej, förstår mej och lyssnar.

Men då kan jag känna mej fysiskt ensam istället, jag behöver ha någon vid min sida för att inte ha ångest.

Oftast så är det dock tvärtom, jag behöver inte vara rent fysiskt ensam, jag vet och förstår att det verkligen inte finns en enda människa i hela världen som någonsin skulle förstå mej, även om dom försökte.

Vad dessa tankar grundar i vet jag dock inte. Och jag kan inte ignorera dom, ofta tänker jag ju att jag faktiskt har vänner och folk som bryr sej om mej överallt, men hur mycket jag än intalar mej det så sitter ensamhetskänslorna någonstans långt in i benmärgen och jag kan inte bli av med dom hur jag än försöker.

Men det som jag tycker är "intressant" är att när jag läser gamla, och då menar jag gamla, dagböcker, så beskriver jag det på ungefär samma sätt, redan då hade jag dessa känslor.

Hittade en väldigt gammal, vad heter det, loggbok? Som man ska skriva dagbok i i skolan på lågstadiet iallfall, hemma hos min mor för ett tag sen.

Redan där kan jag tyda ensamheten som jag inte riktigt kunde sätta ord på då.

Jaja, jag mår som sagt bättre nu än tidigare idag.

Tränade med Matilda efter skolan, var redan då rätt off men det var trevligt iallafall och väldigt givande!

Nu sitter jag och kan som vanligt inte sova, fått en mycket dålig ovana iochmed dessa sömnlösa nätter.. Jag "kvällsäter" >.<

Jag får verkligen ingen ro om jag inte äter något! Det räcker med en liten macka eller så, men det är ändock en dålig ovana som jag måste bli av med.

 Börja sova kanske?

Lättare sagt än gjort.

 Min bok var redan utlånad idag när jag letade efter den, istället läser jag nu Kanske ett liv av Sofia Hedman, läst halva redan, jävla bra faktiskt.

Så nu ska jag lägga mej ner och läsa!

Word, I'm out.